Bebis till gubbstrutt
2009-02-11 / 09:03:12
11 februari, år 1955 så ploppade det ut en knubbig bebis som fick namnet Bengt Otto Thomas Karlsson. Idag, 11 februari 2009 fyller den lilla knubbiga bebisen gubbe.
Så ett STORT GRATTIS på din 54 årsdag Pappa! :)
Så ett STORT GRATTIS på din 54 årsdag Pappa! :)
Pratade med farmor för en stund sen om att tiden går så himla fort, Jag tycker dessa 3 år som Leo funnits i livet bara har runnit iväg. Och hon tänker desamma om hennes två barn, som i år fyller 54 respeltive 57 år. Jisses säger jag bara, snart vaknar man upp och det har gått 50 år.. Hujedamej!
Idag så är det även exakt 3 år sedan jag och Leo kom hem från BB. Var blankis på vägarna så det tog över en timme hem, och Leo skrek från det att vi satte in honom i bilen från att vi tog ut honom från bilen. Och jag med för den delen, visst ju inte var jag skulle göra för att få min älskade skatt att bli nöjd! Men jag minns att det var underbart skönt att få komma hem iaf, att få börja Leva sitt nya liv, på gott och ont :)
Väntar på att Leo ska vakna, och hade det inte varit för att resursen ringde vi sju och frågade om jag skulle kunna jobba nu på morgonen hade jag också legat och sussat gott. Men inte kunde jag jobba för jag har ingen barnvakt, och inte kunde jag somna om igen för hundvalparna vaknade och började yla. Så det var bara att kliva upp.
Magen kurrar, så frukost nästa!
Liten har blivit stor :)
2009-02-07 / 20:46:47
Dagen har varit supermysig, och Leo har älskat all uppverksam han fått, och alla presenter, kläder, som böcker :)
Men det hände även en skrämmande sak idag. När Leos farmor, farfar och faster Sara kom in glatt sjungandes "Ja må han leva..." så satte Leo en bit potatis i halsen. Rejält, så rejält att jag fick trycka in ett finger i halsen och ta ut biten. Det var skämmande, skakade fan i en halvtimme efter det, trots att Leo var sig själv minuten efter händelsen. Det är läskigt det där, för det kunde faktiskt ha slutat illa.
Men i övrigt så har dagaen varit supermysig, som sagt. När klockan visade 14.09 fylldes min ögon med tårar. Att just då, 3 år tidigare blev jag mamma åt en liten pojke på 49 cm och 2830 gram. Ingen var lyckligare än mig då, och ingen är lyckligare än mig nu, för jag har en sådan underbar son, som är det värdefullaste som finns i min värld. Mitt allt :)
Jag och Leo vill tacka alla för era gratulationer och presenter, ni har gjort Leo´s/våran dag underbar. Kärlek till er alla <3
Nu ligger jag med min son i soffan och myser efter dagen framför melodifestivalen, som för övrigt suger rent ut sagt. Var försvann det gamla hedliga stuket på medlodifestivallåtara egentligen?
Minns att förra året vi den här tiden när delfinalerna kom igång satt man hemma hos Sofie efter en nachostallrik på Joda. Underbara minnen! :)
=)(=
2009-02-07 / 00:52:47
Nu sitte rdet en massa ballonger och annat fint i hela huset, Leo kommer bli dunderglad imorgon när han äntligen fått sig en massa "bllonger" :) Har ställt fram alla hans presenter från oss i familjen på bordet så han kan få öppna upp dom när han vaknar. Åhh, det kommer bli en sådan underbar dag imorgon! Och kan ni tänka er, att min lilla son fyller 3 år? För det kan inte jag! 13 timmar och 17 minuter tills Leo blir exakt 3 år, min stora kille:)
Nu så ska jag krypa ner bredvid min stora kille:)
Min Matte Är Singel
2009-02-05 / 14:45:14
Bure gör lite reklam för sin matte, tror ni någon kommer nappa? ;) Höhö.
VC
2009-02-03 / 18:13:15
Ringde till VC idag för att få hostmedicin utskrivet, för min lilla kille har hostat tills han kräkts under natten och morgonen. Åkte dit, blev ett putt i fingret och sedan in till en norsk trevlig läkare som undersökte Leo som sa att han hade luftkatarr, som inte var långt ifrån att utvecklas till lunginflamation. Han blev förvånad över att dom inne på akuten inte upptäckte det när vi väl var inne. Dom lyssnade ju på hans lungor och allt både inne på aktuten och innan vi blev hemskickade dagen efter. Norsken tyckte iaf att det var bra att jag hörde av mig till dem iaf, för det hade inte varit vackert med lunginflamation om någon vecka precis. SÅ nu blir det kåvepenin i 10 dagar, sen ska min skrutt förhoppningsvis vara frisk :)
För en gångs skull så måste jag ge lite kred till klinte vårdcentral. I och med att jag jobbar inom äldreomsorgen i klinte så har man fått haft mycket kontakt med dem, vilket har varit långt ifrån bra. Rent ut sagt usel. Men idag skötte dom sig :P Haha.
Idag så har jag iaf varit helt feberfri, skönt. Fast jag önskar bara att det var Leo som var frisk och att det var jag som hade alla dumma bakterier i mig. Men som sagt, om 10 dagar mår han prima bra, får vi hoppas :)
Nu ska jag mysa med mig hund en stund innan Leo vaknar till liv.
En Dag Ska Jag Bli Farmor:)
2009-02-03 / 02:08:53
Skulle aldrig ha skrivit att Leo var feber fri och så gott som frisk, för natten mellan den 1 och 2 spenderades på sjukan. När vi skulle byta blöja på honom så tyckte vi att hans ena testikel var röd och ganska så svullen. Hönsmamma som jag är ringde vi till sjukvårdsupplysningen som dom sa genast att vi skulle slänga oss i bilen till akuten. Vi gjorde som hon sa, och ca en timme efter samtalet satt vi i väntrummet 200 kronor fattigare. Fick komma in redan efter 10 minuter, tog stick i fingret och så innan dom tittade till själva problemet. Dom tyckte inte alls att det var så svullet, kanske lite röd men inte mer än så. *Pustar ut* Men helt plötsligt så var hans högra testikel putts borta. Och tydligen så ska den inte kunna försvinna in så långt som den gjorde. Dom fråga om dom på bvc hade sagt något men allt har varit bra på dom undersökningarna. Så då ville dom iaf att vi skulle vara kvar och sedan göra ett ultraljud morgonen efter. Det dom var mest orliga på var om testikeln skulle ha vridit sig, för de kan man tydligen dö av :S Men det ska tydligen göra förbannat ont, så det var vi egentligen inte oroliga för eftersom Leo inte ondare där än i resten av kroppen.
Leo´s feber hade även kommit tillbaka under dagen, så innan han somnade fick han lite febernedsättande och somnade sött. Själv så höll jag på att frysa häcken av mig där i sängen, vilket tyder på att feber stiger. Orkade inte stiga upp för att hämta en iprem som låg inne i badrummet, för jag trodde ärligt att jag skulle bli en isbit om jag tog av de två täcken och filten jag hade bäddat ner mig i. Men halv två gav jag upp, rusade fort som tusan upp för att få tag i pillret och slängde mig sedan i säng. Det var hemska sekunder de! Haha!
Efter en halvtimme började skiten att värka, underbart tänkte jag och somnade äntligen om. Men som sagt så började ju tabletten göra sitt, vilket resulterade i värsta floden av svett efter 15 min. Det bara rann. Så där runt tre tiden ställde jag mig i duschen där jag spolade kallvatten på mig. Ni kan inte tänka er hur underbart skönt de var! (och jag som vill ha dusch/badvattnet så att man nästan bränner sig i vanliga fall..)
Men iaf, det blev inte mycket sömn den natten nej... Kanske sammanlagt 2 timmar.
Vid 8 tiden på morgon blev det ultraljud, och det visdae sig att det inte var något fel. "Gud vad skönt, då får jag mig några barnbarn om några år då!" knäcker jag ur mig och alla i rummet skrattar. :) Det enda som var lite sisådär, men inte alls något att oroa sig för var ju att hans högra testikel åkte upp (lr ska man säga in?) en bra bit. Vissa har det så, vissa inte. Det enda jag vet är att har hästar och hundar det så är det total avelsförbud på dem ;P Haha. Tur att det inte gäller oss människor också!
Eftersom Leo har haft feber sedan torsdags så tog jag upp de när läkaren tittade förbi på morgonronden, men det brydde han sig inte om. Blev lite sur och sa att han kan ju inte gå på febernedsättande hur länge som helst. Fick bara till svars att om det nu skulle bli så att feber inte hade försvunnit om en ca tio dagar skulle vi höra av oss, med en sådan där redig besserwisser röst. Dra dit pepparn växer hade jag lust att säga till svars, men det gjorde jag inte.. Tyvärr. Har inte hans feber fösvinnit till helgen sätter jag mig där på akuten och vägra att resa på ändan min för ens dom gjort något. Leo har ju inte ätit klokt sedan han insjuknade, han är helt loj, orkar knappt gå själv och så ser man på hans ögon att han är långt ifrån bra. Vilket skrämmer mig något otroligt, är nästan så att jag inte vill se honom i ögonen. Men som den snälla sjuksköterska sa så har han faktiskt vart sjuk ett par dagar nu, och det tär ju på kroppen och dess krafter, vilket är sant. Hon höll iaf med mig om att jag skulle komma in till helgen om det inte hade blivit bättre. Skönt att någon står på min sida, och inte den där pittsorken till läkare. Visst, hans sitter med betydligt mer kunskap än vad jag gör när det gäller människokroppen och vad som hör till, men han känner inte min son. Han vet inte hur han är till vardags. Tycker då faktiskt att dom ska lyssna på vad man har att säga, för dom är ju där för att hjälpa, och lugna en orolig mamma som mig. Men tydligen inte, jävla besserwisser till pittsork, han valde särkert bara yrket för de 40-50 tusen man får i månaden. Minst.
Väl hemma igen, dödströtta både jag och Leo gick vi och la oss för en liten middagslur. Klockan var väl då ca 15, och när jag slog upp ögonen igen och såg på klockan fick jag mig en lite chock. Den stod på 19.38. Trött? Nej, inte alls! Haha. Men det var behövligt, både för mig och Leo, synd bara att jag inte kan sova nu bara, utan sitter snörvlandes och knappar på burken halv två på natten. Min bärbara dator är för övrigt paj, lagom lycklig för de. Inte. Förhoppningsvis har bror min kvar kvittot kvar så det går på garantin, för den är inte ens 2 år gammal.
Från det ena till det andra. Idag för exakt 3 år sedan, var det bara fyra dagar kvar tills Leo föddes. Tiden går så fort, för fort.. Men det har varit en underbar tid som gått, att få se sin son, en del av sig själv, utvecklas är helt underbart.
Min älskade lilla skrutt börjar bli stor nu <3
Nu får det vara färdigsvamlat för denna gång, måste försöka sova lite så man orkar kliva upp imorgon. Fast med en hostandes Leo bredvid sig blir det inte mycket sömn. MÅste se till att få lite hostmedicin utskrivet imorgon också.
Sweet Dreams.
Leo´s feber hade även kommit tillbaka under dagen, så innan han somnade fick han lite febernedsättande och somnade sött. Själv så höll jag på att frysa häcken av mig där i sängen, vilket tyder på att feber stiger. Orkade inte stiga upp för att hämta en iprem som låg inne i badrummet, för jag trodde ärligt att jag skulle bli en isbit om jag tog av de två täcken och filten jag hade bäddat ner mig i. Men halv två gav jag upp, rusade fort som tusan upp för att få tag i pillret och slängde mig sedan i säng. Det var hemska sekunder de! Haha!
Efter en halvtimme började skiten att värka, underbart tänkte jag och somnade äntligen om. Men som sagt så började ju tabletten göra sitt, vilket resulterade i värsta floden av svett efter 15 min. Det bara rann. Så där runt tre tiden ställde jag mig i duschen där jag spolade kallvatten på mig. Ni kan inte tänka er hur underbart skönt de var! (och jag som vill ha dusch/badvattnet så att man nästan bränner sig i vanliga fall..)
Men iaf, det blev inte mycket sömn den natten nej... Kanske sammanlagt 2 timmar.
Vid 8 tiden på morgon blev det ultraljud, och det visdae sig att det inte var något fel. "Gud vad skönt, då får jag mig några barnbarn om några år då!" knäcker jag ur mig och alla i rummet skrattar. :) Det enda som var lite sisådär, men inte alls något att oroa sig för var ju att hans högra testikel åkte upp (lr ska man säga in?) en bra bit. Vissa har det så, vissa inte. Det enda jag vet är att har hästar och hundar det så är det total avelsförbud på dem ;P Haha. Tur att det inte gäller oss människor också!
Eftersom Leo har haft feber sedan torsdags så tog jag upp de när läkaren tittade förbi på morgonronden, men det brydde han sig inte om. Blev lite sur och sa att han kan ju inte gå på febernedsättande hur länge som helst. Fick bara till svars att om det nu skulle bli så att feber inte hade försvunnit om en ca tio dagar skulle vi höra av oss, med en sådan där redig besserwisser röst. Dra dit pepparn växer hade jag lust att säga till svars, men det gjorde jag inte.. Tyvärr. Har inte hans feber fösvinnit till helgen sätter jag mig där på akuten och vägra att resa på ändan min för ens dom gjort något. Leo har ju inte ätit klokt sedan han insjuknade, han är helt loj, orkar knappt gå själv och så ser man på hans ögon att han är långt ifrån bra. Vilket skrämmer mig något otroligt, är nästan så att jag inte vill se honom i ögonen. Men som den snälla sjuksköterska sa så har han faktiskt vart sjuk ett par dagar nu, och det tär ju på kroppen och dess krafter, vilket är sant. Hon höll iaf med mig om att jag skulle komma in till helgen om det inte hade blivit bättre. Skönt att någon står på min sida, och inte den där pittsorken till läkare. Visst, hans sitter med betydligt mer kunskap än vad jag gör när det gäller människokroppen och vad som hör till, men han känner inte min son. Han vet inte hur han är till vardags. Tycker då faktiskt att dom ska lyssna på vad man har att säga, för dom är ju där för att hjälpa, och lugna en orolig mamma som mig. Men tydligen inte, jävla besserwisser till pittsork, han valde särkert bara yrket för de 40-50 tusen man får i månaden. Minst.
Väl hemma igen, dödströtta både jag och Leo gick vi och la oss för en liten middagslur. Klockan var väl då ca 15, och när jag slog upp ögonen igen och såg på klockan fick jag mig en lite chock. Den stod på 19.38. Trött? Nej, inte alls! Haha. Men det var behövligt, både för mig och Leo, synd bara att jag inte kan sova nu bara, utan sitter snörvlandes och knappar på burken halv två på natten. Min bärbara dator är för övrigt paj, lagom lycklig för de. Inte. Förhoppningsvis har bror min kvar kvittot kvar så det går på garantin, för den är inte ens 2 år gammal.
Från det ena till det andra. Idag för exakt 3 år sedan, var det bara fyra dagar kvar tills Leo föddes. Tiden går så fort, för fort.. Men det har varit en underbar tid som gått, att få se sin son, en del av sig själv, utvecklas är helt underbart.
Min älskade lilla skrutt börjar bli stor nu <3
Nu får det vara färdigsvamlat för denna gång, måste försöka sova lite så man orkar kliva upp imorgon. Fast med en hostandes Leo bredvid sig blir det inte mycket sömn. MÅste se till att få lite hostmedicin utskrivet imorgon också.
Sweet Dreams.
Sweet.
2009-02-01 / 12:40:10
Jahopp, vakna på lite bättre humör, men tyvärr inte feberfri. Urk, men har tagit en iprem så den ligger bara på en ca 38,5. Sweet. Leo är iaf fall helt fri från febern, skönt att någon av oss som är friska:) Nu har mor och far börjat sjukna in med. Men det är egentligen bara bra, för då hinner vi bli friska till Leo´s 3 årdag som är på lördag :)
Tror det kommer komma ca en 12 stycken, och har beställt smörgåstårta för 21 pers. Haha, så är det någon annan om vill titta förbi är det bara komma!:P Annars så har vi smörgåstårta i felera dager efter. Vilket kanske inte alls är så fel egentligen :)
Idag så blir det lugnt, som det ska vara i en sjukhusstuga. Grannens hus, lr deras sommarstug byggdes ju för att vara sjukstuga, tror det var för pest lr kolera. Inte riktigt helt säker på vad det var. Haha, men det känns skönt att bara en 100 meter från våran dörr låg det människor döende i hemska sjukdomar. Haha.
Nej, nu ska jag få i Leo något att äta, sedan så blir det sängen för oss!
