Shea

Vet ni vad jag just gjorde? Jag gjorde precis något gulligt som jag verkligen hoppas att jag "råkar" ut för. Men jag tar de från början. Bror min har träffat en ursöt liten flicka, varit tillsammans i en månad cirka. I och med att hon bor så långt bort, närmare bestämt i tranås så har dom ju lite svårt att träffas. Dom är så nykära man kan bli, och jag kan ju tillägga att de är ingen idé att ringa på hemtelefonen hit nej, för den går het på ett nummer ner till tranås. Haha.
Men iaf, i väntan på att reprisen på idol skulle jag börja, så såg jag reklam om chokladogram. Och eftersom min kära lillbrolla är så oromantisk man kan bli, enligt mig. Nu har ni nog listat ut vad jag gjort! Så jag behöver väl inte säga något mer egentligen... EFtersom han är pank så bjöd jag på detta, lr, snarare fixa mig en fyllechaffis till nästa utgång!
Man fick fick även med en liten nalle som de stod " Jag tycker om dig" på. Hoppas hon gillar de nu... Men vilken brutta hade inte gillat att få ett chokladogram?  Aja, nog om detta...men visst är man snäll?;) Hoppas bara att brollan lär sig lite och blir en aning mer romantisk av sig. Såna små saker som förgyller ens vardag lixom.


Men vad har hänt sen sist? Som vanligt så har de nog inte hänt så mycket. I fredags så var jag ute me flickorna, helt okej kväll. De var trevligt att träffa nästan alla från"trg", blandade till några olika drinkinar men de var väl inga som föll mig i smaken direkt.. Vi hamnade på munken, träffade på Edith me compani. Trevligt trevligt! Efterfetsen ja, de behöver vi inte nämna mer än att de var heeeeelt underbar!  Aaa... ;)

Annars så har jag mest bara jobbat, och tagit hand om min lilla skrutt som varit lite halvkrasslig. Var till och med hemma från jobbet i onsdags för att han var dålig, vabbade med andra ord. Fan vad jag kände mig vuxen, trots att jag gjort de flera gånger förut i skolan. Men då kallade man de aldrig vab, då var jag bara hemma men nu blir de vab. Vuxenpoäng där lixom trots att man gjort de flera gånger förut som sagt.. 
Trots att jag är mamma och tar hand om min son, så är jag fortfarande den där sprallig 20 åriga tjejen som älskar att leva loppan. Den tjejen är jag när jag inte har Leo med mig, annars är jag den där hönsmamman som gör allt för mitt barn ska må bra och vara lycklig. Älskar verkligen att vara båda delarna, de är den jag är.
 
En sak som hände förra gjorde mig riktigt förbannad. Lr inte förbannad snare sårad, ledsen. Jag och Leo var och såg på när Levide spelade hemmamatch. Strax för halvtid så hör jag en väl igenkänd röst som ropade på Leo, och de var såklart Inga som ropade, Leos gammelmormor. Vi fram och hälsade som vanligt och jag tycker de är trevligt för Leo känner igen dom. Men iaf, efter vi hälsat och kallpratat några minuter om hur stor min skrutt blivit och hur lika han var Marcus när han var i Leos ålder. Leo tröttnade och ville gå till sandlådan och leka. Vi gick dit, han lekte i någon sekund och sen vill han visa Inga den fina bilen han hittat. Vi gick dit men jag stannade någon meter därifrån för att se målchansen som Levide fick medan leo gick fram. Tydligen märkte inte Inga detta medan hon satt o pratade men någon annan källing. Hörde någon fråga om Marcus träffar Leo något nu och så, och då svarar Inga att "Han har ju så mycket med skolan och så bor han i Gävle, men han ringer ju." Men jag har då väntat på de samtalet på nu i över 1 ½ år nu. Hur fan kan hon sitta och försvara honom? HAn har ju inte hört av sig på mer 1½ år som sagt, och så gott som alla vet ju om de. Inga och Bengt har ju till och med sagt till mig att Marcus är en stor jävla skitstövel som inte bryr sig om Leo. trots att dom ine sa något illa lr så om mig så blev jag fan sårad av de hon sa. Sen när väl Inga så mig så gav jag bara en henne blick sen kollade jag bort. Fy fan. Hur kan man sitta och försvara någon som struntar i sitt eget barn? Jag blir så ledsen.. Ska de vara så svårt att säga sanningen? Att han inte vill veta av sigg barn? För de är ju ändå accepterat i vårat samhälla idag att dom så kallade papporna kan strunt i sina barn, men skulle en mamma göra lika dant skulle de bli ett jävla ramaskri. 

Som sagt, de är nu över 1½ år sen vi hörde något från Leos far Marcus. Och fortfarande vet jag inte varför? Är de något jag gjort? I så fall skulle jag hemskt gärna vilja veta de.. Men tror fortfarnde att de är nya bruttan som inte vill att han ska umgås med Leo. Fast jag tror nog mer på att hon hade något emot att de var mig han träffade. Och tills jag får en annan förklaring så kommer jag fortsätta tro de. Punkt slut. Men mest av allt så vill jag att Marcus ska ta sig i kragen och ta sitt ansvar. Iaf träffa sin son när han kan, inte springa och gömma sig som han gör nu... Undrar hur länge jag kommer få vänta på denna dag då han kommer höra av sig... Tills jag dör?

Tänker du ens på Leo, din son? Har du kvar någon bild på honom? Nämner du ens honom?


Nej, nu ska jag ta o göra iordning min rastlösa son så ska vi gå ner och se på fotbllen som börjar strax. Se fall Inga o Bengt är där nu, hoppas faktiskt inte på de... Helt less på falska människor. Även på Leos farmor, träffar henne ofte på jobbet då men de är knappt så hon ser på mig. Hon har inte frågat en enda gång hhur de är med Leo, lr mig för den delen... Jävla svin. Den enda personen jag gillar jag gillar ur Familjen Brozin är Sara. Thats it. Dom andra kan slänga sig i väggen. 


Bye Bye bloggen....