God Morgon Gott Folk!
2008-03-29 / 09:10:01
Efersom man inte börjar jobba för ens 13, så hade man hoppats på att få en liten sovmorgon
iaf till halv 8 eller något. Men icke, för lillprinsen ville kliva upp redan 05.10... Lite väl tidigt
tyckte jag, men det var bara att kliva upp. Tror nog att det var någon mardröm som förstörde
sovmorgon min...
Ja, vad har hänt sen sist man skrev då? När man försöker tänka tillbaka på vad som blivit av
den senaste veckan är det bara tomt i huvudet på en. Senil redan före sin 20 årsdag? Aja,
de kommer väl fram under tiden man jag skriver:)
Förra lördagen tillbringades med några fina flickor. En liten bit Emilie från luxemburg, en
partyprisse Moa från Uppsala, sötsaken Josefin från Norge och så självklart Sofie och jag.
Redig Nv reunion må jag säga. :) Tyvärr så stod skjutsen hem och väntade på en när man
var som mest på topp, men det kommer fler kvällar med flickorna.
Från en sak till en annan.. Läste en artikel här i veckan om att om man har bukfettma
så har man större chans att bli dement i sina äldre dagar. Jag, som då lider lite av den där
bukfetman, är då inom farozonen. Och om man då ser tillbaka på släkten, på mammas sida
då, så är ju inte oddsen på ens sida direkt. Och att man redan börjat visa teckan på vara
virrig och ha kort minne är väl inte något bra tecken heller. Så, nu till frågan jag tänkt på dom
senaste dagarna. Kommer man bli en trevlig och glad dement gammal dam eller en ruggig
gammal dement ragata? Om man åter blickar tillbaka på släkten är det 50/50, ena halvan
hemska ragator och andra halvan snälla glad damer. Så man vet ju inte riktigt. Har varit med
om båda själv, på jobbet då, och jag ärligt säga man gillar att gå hem till dom som är lite råa och
elaka. Vet inte riktigt vaför, men kanske är det för att man får vara lite hård tillbaka. Så hoppas
nog på att man blir något mer åt ragata hållet, så att personalen får jobba lite för sin pengar ;P
Haha! Ond ända in i ryggmärgen ;)
Var det någon med än jag som fick en klump magen när nyheten
om morden i Arboga? Satt själv på jobbet framför dator och häckade en rast när jag fick reda
på vad som hänt. Det högg till i magen på mig, ville bara hem och krama om Leo och aldrig
släppa taget. I torsdags, tror jag det var, hittade dom en 5 årig flicka med sin mamma
mördade på en gård. Vad fan är det som händer? Har det blivit en trend att mörda små barn
som inte ens kan försvara sig? Barnen i Arboga var bara 1 och 3 år gammla, troligtvis
mördade med en hammare lr liknande förmål. Hur kan man ens tänka tanken att skada ett
litet barn?!! Det är väl bara att låsa in sig i ett rum med sina kära med en hagelbössa riktad
mot den enda ingången. Men då tuttar dom väl bara på skiten så man brinner upp i stället.
Man är ju inte säker, var man än är så kan de dyka upp en psyksjuk person och sätta stopp
för ens liv. Huu, men man ska väl inte gå runt o tänka så, då blir man troligen galen själv.
Men kan ju ärligt säga, skulle någon ge sig på min Leo skulle jag flippa ut. Skulle inte ge mig
för ens nån av oss ligger ner. Och jag kan ju lova er, det skulle inte vara jag som låg ner.
Har egentligen en massa mer att skriva, men sitter bara och kokar pga av de jag skrev sist..
Så vi ska bara göra oss iordning och fara ut till hemse för att handla lite. Sen blir de bara mys
och bus fram tills jag börjar jobba vid 13.
Leo min son, ingen älskar dig som mor din gör! ♥
iaf till halv 8 eller något. Men icke, för lillprinsen ville kliva upp redan 05.10... Lite väl tidigt
tyckte jag, men det var bara att kliva upp. Tror nog att det var någon mardröm som förstörde
sovmorgon min...
Ja, vad har hänt sen sist man skrev då? När man försöker tänka tillbaka på vad som blivit av
den senaste veckan är det bara tomt i huvudet på en. Senil redan före sin 20 årsdag? Aja,
de kommer väl fram under tiden man jag skriver:)
Förra lördagen tillbringades med några fina flickor. En liten bit Emilie från luxemburg, en
partyprisse Moa från Uppsala, sötsaken Josefin från Norge och så självklart Sofie och jag.
Redig Nv reunion må jag säga. :) Tyvärr så stod skjutsen hem och väntade på en när man
var som mest på topp, men det kommer fler kvällar med flickorna.
Från en sak till en annan.. Läste en artikel här i veckan om att om man har bukfettma
så har man större chans att bli dement i sina äldre dagar. Jag, som då lider lite av den där
bukfetman, är då inom farozonen. Och om man då ser tillbaka på släkten, på mammas sida
då, så är ju inte oddsen på ens sida direkt. Och att man redan börjat visa teckan på vara
virrig och ha kort minne är väl inte något bra tecken heller. Så, nu till frågan jag tänkt på dom
senaste dagarna. Kommer man bli en trevlig och glad dement gammal dam eller en ruggig
gammal dement ragata? Om man åter blickar tillbaka på släkten är det 50/50, ena halvan
hemska ragator och andra halvan snälla glad damer. Så man vet ju inte riktigt. Har varit med
om båda själv, på jobbet då, och jag ärligt säga man gillar att gå hem till dom som är lite råa och
elaka. Vet inte riktigt vaför, men kanske är det för att man får vara lite hård tillbaka. Så hoppas
nog på att man blir något mer åt ragata hållet, så att personalen får jobba lite för sin pengar ;P
Haha! Ond ända in i ryggmärgen ;)
Var det någon med än jag som fick en klump magen när nyheten
om morden i Arboga? Satt själv på jobbet framför dator och häckade en rast när jag fick reda
på vad som hänt. Det högg till i magen på mig, ville bara hem och krama om Leo och aldrig
släppa taget. I torsdags, tror jag det var, hittade dom en 5 årig flicka med sin mamma
mördade på en gård. Vad fan är det som händer? Har det blivit en trend att mörda små barn
som inte ens kan försvara sig? Barnen i Arboga var bara 1 och 3 år gammla, troligtvis
mördade med en hammare lr liknande förmål. Hur kan man ens tänka tanken att skada ett
litet barn?!! Det är väl bara att låsa in sig i ett rum med sina kära med en hagelbössa riktad
mot den enda ingången. Men då tuttar dom väl bara på skiten så man brinner upp i stället.
Man är ju inte säker, var man än är så kan de dyka upp en psyksjuk person och sätta stopp
för ens liv. Huu, men man ska väl inte gå runt o tänka så, då blir man troligen galen själv.
Men kan ju ärligt säga, skulle någon ge sig på min Leo skulle jag flippa ut. Skulle inte ge mig
för ens nån av oss ligger ner. Och jag kan ju lova er, det skulle inte vara jag som låg ner.
Har egentligen en massa mer att skriva, men sitter bara och kokar pga av de jag skrev sist..
Så vi ska bara göra oss iordning och fara ut till hemse för att handla lite. Sen blir de bara mys
och bus fram tills jag börjar jobba vid 13.
Leo min son, ingen älskar dig som mor din gör! ♥
Kommentarer!